Möte på posten

“No, no, not like that. You have to fold it first, otherwise you’re gonna cover the bar code.”

Jag står på posten och ska skicka iväg ett ett Priority Mail till Erik. Postar inte saker så ofta och börjar klistra fast en adressetikett utan att tänka desto mer på den exakta layouten för det hela.

Enter, man till höger om mig vid bordet, lätt frustrerad över mitt uppenbara slarv.

“Here, pull it back. Now fold it.” Med gemensamma krafter drar vi försiktigt tillbaka adressetiketten tillräckligt mycket för att jag ska kunna vika ner toppen på kuvertet.

“Now the address. You know you could’ve just written it directly on the envelope, didn’t even need that,” säger mannen och pekar på etiketten som jag just klistrat fast. Han ignorerar mitt tack och återgår till det han håller på med.

Folk i den här stan, alltså. Man kan ju inte annat än att tycka om dem.