9
May
2017
0

På den 68:e dagen…

Jag drack för mycket en kväll och min #blogg100-svit kraschade, efter 67 dagar.

“Drack för mycket” låter kanske som en vild och galen helkväll på stan och det hade ju varit trevligt, men i mitt fall innebar det två glas rödvin och en halv öl. Det räckte för att jag skulle tänka, “Det blir så j-a dåligt, nu skiter jag i det här och går och lägger mig,” och så gjorde jag det.

Jag var så säker på att jag skulle klara det den här gången. Det skulle bli ett bevis i det lilla på att min prestationsångest inte bestämmer över mig och att jag förmår slutföra saker som jag föresätter mig att göra. Inga tankar på bra eller dåligt, bara ett inlägg om dagen i 100 dagar, strunt samma vad det blir.

67 dagar är vad det blev.

Men nog om det, it is what it is och 67 dagar är bättre än två. En helt annan grej: Jag har läst på en del om Street Photography och förstått att det är fler än jag som tycker det är svårt att fota okända människor. Det finns långa artiklar och kurser i konsten att fota okända människor.

Jag läst några av artiklarna och det råd jag tog till mig var detta: Om du ska fråga om lov, fråga då “Can I make your portrait”, istället för “Can I take a photo”. Låter det helt fånigt, jag vet inte? Man kanske kan göra nån variant på det, men hur som helst så tyckte jag om den tanken, att göra ett porträtt tillsammans istället för att ta en bild och försvinna. Just nu skulle jag inte våga fråga varken det ena eller det andra, men det kanske ger sig.

You may also like

Så j-a feg
Moderskeppet, igen
Working on close ups
Ghostly

Leave a Reply