Sverige

Arlanda inrikes en långfredagseftermiddag är en stillsam affär. Bara här vid gate 32 är det en liten folksamling som vill åka till Luleå om en dryg timme, jag tycker som vanligt att jag borde känna igen alla, men känner inte igen någon.

Jag är så trött och mest av allt vill jag bara åka hem till mina barn. Jag har längtat så efter att åka till Sverige och nu är jag här och nu vill jag bara åka hem. Det går över, jag är så trött bara, då får jag alltid hemlängtan. Får jag bara komma fram någon gång och sova i liggande läge, så blir allt bra. En timme vänta, en timme flyg, två timmar bil, sen är det klart.