älska jetlag

Min bästa kaffekopp vid mitt eget köksbord och en ny fin vaxduk. Ett korsord och en bok, datorn som ligger på andra sidan av bordet och bidar sin tid. Så småningom, några timmar senare, ljuset som gör sin vanliga, anspråkslösa grej, glider upp bakom eucalyuptusträden och in över verandan utan att förvänta sig något i gengäld trots att det borde få visslingar och applåder varje gång för det är så vettlöst magiskt när man tänker efter. Ungarna som snubblar in en efter en, varma och sömniga, vi jämför somnade-och-vaknade-tider och konstaterar att det var en helt okej första natt. Vi äter havregrynsgröt, saltlakrits och gårdagens tacos, för i jetlag-bubblan finns inga regler för hur saker och ting ska vara och göras. Alla är lite tystare än vanligt, lite mjukare i kanterna och så den där loja, stillsamt lyckliga känslan av att vara hemma.