10
Aug
2016
0

Vardag

verandan (1)Åh att få vara ensam igen.

Ingen som frågar saker, ingen som vill att jag ska medla mellan bråk eller köra någonstans, ingen som är hungrig, uttråkad, eller arg på sin bror.

Ingen som vill mig någonting, bara jag, många koppar kaffe och min dator på en sval och skuggig veranda. Ingenting annat.

Emellanåt textar jag dem och kollar att allt är okej där de för tillfället befinner sig och det är det och jag får sitta kvar på min veranda och planera för allt jag vill göra den här terminen.

Jag organiserar idéer och uppslag, skaffar biljetter till några events som jag vill gå på, petar i någon halvfärdig artikel, skickar säljbrev (ok bara ett så länge, men tvåan är nästan klar) och njuter av det där stillsamt lyckliga hummandet i kroppen som uppstår när jag får börja jobba igen.

Nyss kom de hem och ville ha pengar för att gå ut och äta med sina kompisar, “absolut”, sa jag, tryckte några sedlar i händerna på dem och så försvann de igen.

Lugnet fortsätter.

PS. Bästa biljetterna hittills – David Sedaris i november. Äntligen, och tillsammans med Alicia dessutom. Yay.

Leave a Reply