Hemma igen

Kom hem från Sverige igår kväll, sov hela natten och vaknade tidigt i morse med en huvudvärk från helvetet.

Det gick över med starka tabletter och mer sömn och nu sitter jag här under mitt eukalyptusträd och luktar på södra Kalifornien och försöker vänja mig vid det faktum att jag är här och inte längre där.

Det blev en så hastig avfärd, vi bokade om våra biljetter och åkte hem fyra dagar tidigare och det var bra, jag ville det, men de sista dagarna gick så fort. Vi åkte hem och nu är jag här, men mentalt kliver jag fortfarande omkring på en hjortronmyr i norra Norrlands inland.

Jag skulle behöva åka båt, jag skulle behöva en vecka på mig för att förflytta mig mellan mina två världar. Istället tar det en vecka för mig att varva ner när jag kommer till Sverige, att anpassa mig till tiden och rytmen och livet där. Sedan några dagars vilsenhet åt andra hållet innan jag landar i vardagen igen.

Det är likadant varje gång, det går aldrig över, men det är okej. De där kasten i tillvaron kan bidra till en slags manisk kreativitet också, särskilt när jag kommer hem och sover alldeles för lite, men ändå har massor av energi och är pigg på ett konstigt, jetlaggat vis ända tills jag kraschar. Då är det bara att hänga med och hoppas att landningen blir någorlunda mjuk.