Pizza och regnkaos
“Regnkaos i Sverige.”
Vi har just landat på Arlanda, mina pojkar och jag, och vi går in på Pressbyrån för att fira med några tidningar och lite godis och så ser jag den där kvällstidningsrubriken och får ett litet ledset hugg i hjärtat.
Och genast blir jag irriterad på mig själv; jag vill inte att vädret ska spela någon roll, det är härligt att vara hemma oavsett väderlek och dessutom bor jag i södra Kalifornien och har sol nästan året om, hur mycket sol kan en människa behöva?
Men det hjälps inte, det spelar roll, även om kläderna är vattentäta. Sol i södra Kalifornien är helt irrelevant en regnig torsdag i Lappland. Jag är utlandssvensk, min hemlängtan har blå himmel och strålande sol, glada släktingar och vänner, och barn som cyklar och badar i sjön och metar med mask som de själva grävt fram i jordhögen bakom lagårn.
Jag vill, nästan förväntar mig, att Sverige ska leverera nu när jag äntligen kommer hem och helst av allt vill jag ha blå himmel och strålande sol, då kommer allt det andra liksom per automatik, inbillar jag mig.
Fast vädret spelade roll långt innan jag flyttade från Sverige. Under flera år nånstans kring låg- och mellanstadiet gjorde jag ett rutnät av sommarlovsdagarna och i varje ruta rapporterade jag om vädret med en svart kulspetspenna. “S” för sol, “R” för regn, kanske “M” för molnigt också, jag minns inte om jag var så nyanserad.
Något år senare, besvikelsen när väderleksrapportens utlovade “sol i hela Sverige” nästan alltid visade sig betyda “hela Sverige utom norra norrlands inland, som får 17 grader och ihållande regn.” Det var alltid bildbevis till de där “sommarn-kommer-prognoserna”, lyckliga människor som åt glass och solade på klippor i någon skärgård mycket långt från norra norrlands skitväder. Förutom att jag så förtvivlat gärna ville ha fint väder var det en återkommande bekräftelse på att mitt lilla hörn av världen i den norrbottniska skogen inte riktigt hörde till Sverige.
Men hur som helst, skit i vädret. Vi har landat, tagit oss till hotellet, vi har ätit pizza och lite godis och bläddrat i några tidningar (jag). Kanske regnkaoset kommer, men det är skönt att vara här.
Läser just nu: Let’s explore diabetes with owls, av David Sedaris.