Mitt bästa tid är nu

Den här tiden på dagen, mellan fem och sju på eftermiddagen, som jag älskar den.

Inte alltid, vissa dagar är det mest bara stress och trafik och middag och läxor och hockey, det gamla vanliga vardagsrejset. Som i och för sig visst kan vara trevligt, det är inte det.

Men andra dagar, när jag får tillbringa de där timmarna precis här, i mitt soffhörn på min veranda, under vårt gamla, trasiga parasoll som vi köpte på Craig´s List för $50 inklusive bord och fyra stolar för sex år sedan, då finns det nästan ingenting bättre.

Vid den här tiden är det är fortfarande varmt, men inte hett som det var på dagen, bara ljummet. Fortfarande shorts och t-shirt-temperatur.

Jag har tränat och skrivit och grävt i min trädgård och skjutsat runt mina barn och klippt hunden och en massa andra nyttiga saker, men just nu behöver jag inte göra någonting alls.

Alicia ska sova över hos en kompis, Jeff är på slutspelshockey. Pojkarna och jag ska väl fixa ihop lite middag så småningom, men ännu har ingen frågat vad vi ska äta och jag kan sitta här ett tag till. Luna jagar ekorrar.

När solen försvinner bakom huset blir det genast kyligt och inte alls lika älskansvärt, men just nu och en liten stund till är det precis som det ska vara.