28
Apr
2017
0

Kalifornien-Kina

Ikväll är det stor hockeymatch i Peking kan jag meddela. California Golden Bears möter okänt kinesiskt lag och matchen direktrefereras till alla hockeymammor och pappor hemma i USA av en förälder med gipsad arm via svajig connection på appen WeChat. Klockan är elva, jetlagdimman tätnar, men det ska gå. Nu börjar de!

27
Apr
2017
0

Min lilla hockeypojke….

….är inte så liten längre. Här ovan var han i Minnesota, det var någon minusgrad och de små känsliga SoCal-pojkarna frös om kinderna. Men som de älskade attt spela utomhus.

Nu är han på turnering i den stora hockeynationen Kina och de har just vunnit deras första match, mot Ryssland. Stort!

I morgon möter de värdnationen. Det kan gå hur som helst.

Uppdatering: Alltså, det är inte Ryssland som i nationen Ryssland, det är ett ryskt lag. Och ett kinesiskt lag. Det är inte VM for god sake!

26
Apr
2017
0

Läser nu…

Jag har nyss börjat läsa Swede Hollow, av Ola Larsmo. Jag har inte kommit så långt ännu, den är så bra, men också så jobbig att läsa, det är bara sjösjuka och slit och kyla och hostande barn och det vet man ju redan att det här kommer inte att gå väl. Men jag läser vidare, försöker komma över min mesiga benägenhet att inte läsa böcker och se filmer med olyckliga slut. Växa upp lite helt enkelt.

24
Apr
2017
0

Direkt is the s-t

För första gången åkte jag direkt, det var alldeles alldeles underbart, världen har plötsligt krympt och alla de där resorna som jag måste göra resten av mitt liv känns inte så jobbiga längre. Nu, sömn!

23
Apr
2017
0

Det är långt kvar…

…men den jobbiga delen av resan, den mellan min by och mina föräldrars äldreboende inne i stan, gjorde jag redan igår.

Jag hämtade hem dem till byn på förmiddagen, mamma satt i gungstolen och blev så glad när jag berättade vart vi skulle åka. Hon vet inte längre vad det är eller var det ligger, men namnet är förenat med något slags “hemma” och det gör henne glad.

Vi var ute i byn hela dagen. Drack kaffe, gick på korta promenader, stekte upp resterna av potatispalten vi lagat dagen innan till lunch. Vi satt på bänken bredvid förstubron ett par timmar, det är lä där och solen sken så varmt. Mamma tittade på när jag kastade bollar till hundarna, skrattade åt deras bus och matade dem med hundgodis som jag portionerade ut i rimliga mängder.

Vi pratade mycket, det gör vi alltid. Om den nya vintermössan som hon inte valde själv och tycker så illa om, jag lovar att vi ska köpa en annan. Om bärplockning som hon alltid älskat, vi ska plocka hjortron snart, bestämmer vi. Om vädret, om våren som äntligen har kommit.

Mest pratar vi om vem som bor i grannhusen, vem som bodde där förr och vem som bor där nu, vilka som lever och vilka som har dött. Hon pratar ofta om sina föräldrar och om hur mycket hon saknar dem När jag säger att jag är så glad för att hon är min mamma, tittar hon förundrat på mig.

— Är du min dotter? Men jag har väl inga barn.

När jag talar om för henne att hon faktiskt har tre barn skakar hon på huvudet och så skrattar vi båda två åt detta uppenbart galna påstående.

Så småningom är det dags att åka tillbaka och den vanliga oron sätter in. “Vart ska vi åka, var ska jag sova, ska jag vara där ensam, hur länge ska jag vara där, jag måste ju betala var har jag mina pengar?” Jag ger henne de vanliga, lugnande svaren, om och om igen,det går på rutin och jag låter bli att tänka på rädslan som ligger bakom allt det hon undrar över och inte längre förstår.

Tillbaka i gungstolen på äldreboendet inne i stan, hon undrar var hon är, hur länge hon måste stanna, när jag kommer tillbaka. Hon vet inte att jag är hennes dotter, men hon tycker om mig och känner sig trygg med mig.

— Jag kommer tillbaka om ett par dagar, mamma.

— Jaså, om ett par dar. Åh vad skönt. Och då åker vi hem?

— Jag kommer om ett par dar, mamma. Då ses vi igen.

Det känns bra att säga att jag kommer tillbaka om ett par dagar, jag ljuger lika mycket för min egen skull som för hennes. Jag skulle kunna lova att vi ska åka hem också, hon skulle bli så glad och jag vet ju att hon glömt både mig och vår konversation, hela den här dagen, så snart jag stängt dörren bakom mig, men alla har vi väl vår gräns för vilka lögner vi kan dra.

Jag kramar både mamma och pappa en gång till, ser mig om en gång i dörren, mamma vinkar förstrött.

— Hej hej, säger hon. Vi ses sen.

22
Apr
2017
0

På väg hem

Dags att påbörja hemresan, med ett par stopp längs vägen. Först bil till Luleå (nu är jag här), i morgon buss till Umeå, häng med systerdotter och kär gammal vän, sedan flyg till Arlanda på kvällen och på måndag flyger jag hem. Yay. Med SAS, direkt. Yay igen!

21
Apr
2017
0

Tre nyanser av beige

Som vi kämpade, hundarna och jag, för att få till denna bild. Jag mutade dem med hundgodis förstås, annars hade de aldrig suttit stilla tillräckligt länge med alla huvuden åt samma håll intill varandra. Men nu, för att jag hade godis, visste de inte till sig av iver att göra som jag ville, de bara inte förstod exakt vad det var jag ville. Så vi trasslade ett bra tag innan det blev något och trots alla mina goda intentioner om snyggt arrangerade hundporträtt så blev det detta resultatet. De ser ju inte kloka ut, men de är så fina ändå: Molly längst till vänster, Maja the Grand Dame i mitten och Daisy längst till höger. I morgon  en sista långpromenad, sedan åker jag hem.

19
Apr
2017
0

Det sista jag gör

23.33, detta med att slänga iväg ett blogginlägg det sista jag gör på kvällen är inte en bra idé. Men det är bara tillfälligt, det ska bli bättre, just den här veckan blir det så bara.

Inga bra bilder på hundar idag, försökte inte ens. Försökte däremot smita iväg runt hörnet och smygträna med den yngsta hunden, men det var svårt, för de vill gärna hålla sig i en beige-brun-vit klunga mest hela tiden. (Som ovan, fast ännu lite närmare varandra.) Kommer en så kommer alla, take it or leave it, och det kändes väl så taskigt att lämna två av dem i hundgården medan den tredje fick lära sig “kom” och smaska belöningar. Det visade sig att smygträning inte funkade och att alla tre utmärkt väl visste vad kommandot “kom” betyder.

I övrigt, mamma och pappa, tidningsmakande, middag med kär vän, samt en kram och lite prat med brorssonen. Bra dag.

1 2 3 14